Allmänt om servicesedlar

Servicesedlar är ett lagstadgat sätt att ordna kommunens tjänster vid sidan av kommunens egen produktion och köptjänster. Servicesedeln baserar sig på lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården som trädde i kraft 2009. Enligt lagen kan många kommunala tjänster, såsom social- och hälsovårdstjänster och tjänster inom småbarnspedagogik, ordnas med servicesedlar. Då ansvarar privata tjänsteproducenter som kommunen har godkänt för produktionen av tjänsterna.

Med servicesedel avses en elektronisk betalningsförbindelse. En servicesedel är alltså inte en verklig fysisk sedel, utan ett tillstånd som visas i ett datasystem och som berättigar till att betala en tjänst till en tjänsteproducent, dvs. ett privat företag, som kunden, dvs. kommuninvånaren, har valt.

Syftet med servicesedeln är att öka kommuninvånarnas valmöjligheter, förbättra tillgången till tjänster för kommuninvånarna samt främja samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn. I kommunerna används servicesedlarna ofta t.ex. för att förkorta köer och för att minska den administrativa bördan.

Kommun, tjänsteproducent och kund

Kommunen, samkommunen, sjukvårdsdistriktet eller landskapet fattar beslutet om ibruktagande av servicesedeln, dess värde och målgrupp samt de tjänster som kan köpas med servicesedeln. Kommunen beviljar servicesedeln till kunden genom ett konstaterat behov. Dessutom har kommunen till uppgift att godkänna de privata tjänsteproducenter som har rätt att producera servicesedeltjänster.

En privat tjänsteproducent, såsom ett läkar-, terapi- eller hemtjänstföretag, ansöker om godkännande av kommunen för att bli en servicesedelproducent. En privat tjänsteproducent ska uppfylla de kriterier som kommunen har ställt för att kunna bli godkänd. Tjänsteproducenten producerar i stället för kommunen den tjänst som har köpts med servicesedeln, t.ex. tandvård.

Kunden, dvs. kommuninvånaren, kan med den servicesedel som kommunen har beviljat av ett privat företag köpa de tjänster som kommunen har anvisat, såsom städning i hemmet, tandundersökningar eller barndagvård. Kunden betalar tjänsterna med servicesedeln och en eventuell självriskandel om servicesedelns värde inte täcker hela priset för tjänsten. Lagen innehåller bestämmelser om vissa tjänster för vilka en självriskandel inte ska behöva betalas av kunden.

Ett enkelt exempel är att kommunen beviljar en servicesedel till kommuninvånaren för behandling av en spricka i en tand, kunden tar emot sedeln och betalar med den och en eventuell självriskandel för behandlingen till en lokal, privat tandklinik och företagaren genomför behandlingen mot betalning med servicesedeln.

Kunden beslutar själv om han eller hon tar emot den servicesedel som kommunen erbjuder. Om kunden väljer att ta emot sedeln, söker han eller hon själv en lämplig tjänsteproducent bland de företag som kommunen har godkänt i det elektroniska registret. Om kunden vägrar att ta emot sedeln ska kommunen ordna tjänsten åt kunden inom kommunens egen produktion eller som köptjänst. Servicesedeln fungerar flexibelt vid sidan av kommunens egna tjänster och ska inte ersätta eller utestänga kommunens tjänster.

För vilka tjänster kan servicesedeln tas i bruk?

Servicesedlar kan användas bland annat för följande tjänster:

• Småbarnspedagogik och dagvård
• Primärvård och specialiserad sjukvård
• Munhälsovård
• Personlig assistans
• Boendeservice och stödboende
• Hemvård
• Närståendevård
• Dagverksamhet
• Veterantjänster
• Städfunktioner